på samhället. Är det fortfarande så här? Det smakar lika illa som konstaterandet att barnkläder i samma centilongstorlek har smalare passform på "tjejkläderna".
Mina föräldrar var under min uppväxt inte alls genusmedvetna. Mamma tyckte (mellan raderna) att jag skulle hjälpa till mer hemma. Mamma skötte det mesta hemma och pappa mekade med båt och bil. Men jag fick hålla på med de sporter jag ville (gympa, fotboll och ishockey), lekte mycket med brorsan och grannarna (endast killar) och hade bra lärare i skolan, så jag blev helt okej ändå.
Jag önskar att mitt framtida barn får en stabil grund med både gott självförtroende och god självkänsla. Inte behöva klämma ner sig i formen som tillskrivs "kille" eller "tjej", utan vara den person han/hon vill vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar