Hej och välkommen. Vill du veta vem som författar detta skräp finner du faktaruta/arkiv/kategorier längst ner (även en förklaring till bloggadressen om man blev lite rädd). Nyhet: Lagt till lite länkschärlek i slutet.

söndag 19 juni 2011

Bröllopet

Molnen sprack upp och vigseln hölls i ett litet kapell. Prällen bröt på finska och pratade lite för snabbt. Första psalmen ackompanjerad av orgel förblev utan sång eftersom ingen kunde den och ingen tog ton och ledde oss andra an. Den andra psalmen var lite mer känd (den blomstertid nu kommer) så den visksjöng vi med i. Efter vigseln åkte hela sällskapet båt till festlokalen: en pampig 1800-tals träkåk på solsidan. Där dracks det champagne (pommac) i solen innan vi blev insläppta. Bordsplaceringen visade att jag satt i ett sällskap av folk jag aldrig träffat förut. SC blev placerad så långt bort från mig det bara gick. Innan hade vi pratat lite om hur folk skulle reagera på att jag inte drack vin till maten. SC sa att "folk har väl sådan hyfs att ens inte fråga". Det första min bordsherre sa var "jaha, varför dricker inte du vin?" Annars var han supertrevlig och vi hade massor att prata om. Så mycket att en man längre bort sedan kom förbi och frågade hur vi kände varandra och när vi svarade att vi aldrig träffats innan såg mycket förvånad ut. Han sa att han tittat på oss och försökt gissa bandet. Tillsammans? Tänkbart, men han trodde det inte (min bordsherre var 22 år äldre än jag och blev mycket smickrad av att någon trodde att vi var tillsammans) Far/dotter kanske? Roligt att folk sitter och tänker på sånt här. Sedan röjdes borden undan och det blev dans. SC och alla andra hade fått vinglasen generöst påfyllda under den långa middagen, tvingade upp mig och försökte dansa foxtrot. Nykter och på vingliga klackar gick det inte alls och han fick slänga runt min kollega istället.

Vi var inbokade på hotellet som låg fem minuters promenad från lokalen. Fantastisk utsikt kunde inte väga upp rummets standard och skick, men vi skulle ju ändå bara sova. Hade längtat efter frukosten men den var inget att skriva hem om heller. Är det inte tvingande att ha croissanter på hotellfrukost? Borde vara iaf.

Roligat var nog att få träffa mina kollegors respektive. De var nästan precis som man föreställt sig.

Imorgon gott folk, då blir det ultraljud. Är lite nervös men ser fram emot det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar