Har precis varit ute och gått en prommenad på 30 minuter i raskt tempo. Mycket mycket stolt över min prestation och intalar mig att "det här får bli en vana". Det är ju bra med intentioner i alla fall tänker jag. SC frågade om jag känner mig tyngre i kroppen och så. Tycker inte att jag gör det men det känns som om svanken/rumpan vill puta ut mer än vanligt. Magen upplever jag inte som tyngre och jag har heller inte ont någonstans.
När SC efter maten sjöng för Klemens fick han en spark på kinden som svar. Så går det när man sjunger falskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar