Det där med att få det inre och yttre att stämma överens, jag lyckas inte så ofta. Med risk för att låta lite självgod så känner jag mig mycket häftigare än vad jag lyckas prestera i kläd- och frisyrväg. Det har nog en hel del att göra med vilka man umgås med i arbetsveckorna också, och jag har mest 40+ killar runt mig. Har otaliga gånger tänkt att jag ska kasta ut hela min garderob och börja om. För i min fantasi så kan jag. Om jag vill.
Och mitt hår... Min älskade frisör som jag gått till de senaste åren brukar få göra lite som hon vill. När jag för några år sedan(som den tant man är liksom) hittade gråa hår började jag färga det. Det blev ofta en brun nyans. Men när det började växa ut så LÖS verkligen de gråa håren och jag kunde ju inte springa hos frisören varannan vecka, så vi började göra slingor. Första gången såg jag ut som en polack. Eller en rest från 90-talet: ljusa slingor över mörk botten. Men det har blivit bättre, jag gillar att ha lite olika färgskiftningar i håret. Men nu ser det förjävligt ut igen, hej utväxt, så jag flyttar med älsklingsfrisören som bytt salong och har bokat en tid i mellandagarna för klipp och färg. Tänk om man skulle göra något RADIKALT? Hissnande. Har haft en rad olika frillor de senaste åren och just nu sportar jag slizlängd med utväxt lugg. Vi får väl se vad min magdansande hippiehärliga frisör kan övertala mig till.
side shave!! gör en side shave! :D
SvaraRaderaoch hur lång är egentligen "lite lång"? jag är 1,80, utan klackar... hänger ihop med ett tjejgäng som jag kallar för 1,80-maffian, där alla (fyra) är minst 1,80 (återigen, utan klackar). det märks när vi kommer in på en fest, kan man ju säga ;P