Pappa uttryckte (till min förvåning) sitt önskemål om att träffa SC's päron. De har alltså inte träffats innan. Då har vi ändå hunnit vara tillsammans i 3½ år, köpa hus, gifta oss och bli på smällen. Men min far bor i thai och kommer bara hem en stund på sommaren. Som grädde på släktmoset var även min farfar i stan och honom har jag inte träffat på ca fem år. Han fick också följa med. Och vi hade trevligt, SC's föräldrar verkade stortrivas. Pappa och brorsan (som också var med) var lite tysta vilket jag tror kan vara pga bakfylla, men farfar pratade på och charmade alla. Förstår att svärisarna blir lite förvånade över att han inte har varit med i släktsammanhang tidigare men det är så enkelt som att vi inte har någon realtion i princip. Han är jättetrevlig och spännande att prata med men vi har aldrig umgåtts på regelbunden basis och han skulle kunna vara vilken random snäll gubbe som helst.
Bjöd in mamma också men hon ville inte "träffa honom (pappa) för första gången på länge med annat folk runt omkring pga alla känslor som skulle komma vällande". Önskar att hon kunde växa upp och gå vidare. Mammas väninnor (som pappa genom sina bekanta också pratar med ibland) säger att mamma fortfarande väntar på att pappa ska ta sitt förnuft till fånga och komma tillbaks. Snacka om skev världsbild. Funderar på att berätta för mamma att pappa ska gifta sig. Visserligen thai-style utan några papper, men ändå. (För att tjejen ska bli accepterad i byn och för att gästerna ska få 3-dagars gratissupande enligt pappa). Då kanske hon hajar läget, skapar sig ett konto på valfri internetdejtingsajt och går vidare med sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar