Hej och välkommen. Vill du veta vem som författar detta skräp finner du faktaruta/arkiv/kategorier längst ner (även en förklaring till bloggadressen om man blev lite rädd). Nyhet: Lagt till lite länkschärlek i slutet.

tisdag 10 april 2012

Dagens fråga

Är det någon där ute som försökt få till rutiner med dagsovandet? Och hur gjorde du i sånna fall?

Och OM man får till rutiner så att ungens "inre klocka" vet när det ska sovas, spelar det någon roll var man befinner sig? Vill ju liksom inte vara hemma hela tiden så forumrådet att sova på samma plats undrar jag lite över.

Mvh_rutinhets

11 kommentarer:

  1. Vi har rutiner, men de har nog Fimpen faktiskt skapat själv. Eller... de kom naturligt. Har nog haft tur med det. Plus att jag måste ligga bredvid honom för att han ska sova länge, annars sover han bara ca en halvtimme. Får han inte sova när han brukar blir han jättetjurig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur mycket sover Fimpen om dagarna? Märker också skillnad om hon får sova på/nära dock att det nästan alltid är en kritisk period efter 30-40 minuter oavsett sovplats. Just det där med att vakna trött (förbannad) ist för pigg (glad) skulle jag vilja uppnå. Inte bara för min egen skull utan för hennes skull också.

      Radera
    2. Jag vill såklart att hon ska vakna pigg o glad, inget annat (heh, om man nu trodde annat....)

      Radera
    3. Om någon sover bredvid sover han alltid två, tre timmar. eller tills man går därifrån för att man inte orkar ligga längre.

      Alltid mellan två och fyra. oftast mellan nio och elva.

      Radera
  2. Hej! E tittar in igen :-) Är som du ett stor fan av rutiner och struktur, svårt i dagens livssituation... Våran lilla kille har nog också visat vilka tider han vill sova, men håller sig - liksom eran K och Fimpen ovan - vanligtvis till 30 minuter åt gången. Det verkar vara nåt magiskt med de där 30 minuterna. Jag märker också, som Jenny ovan, att om jag ligger bredvid honom så kan jag få honom att somna om. Ibland. Ibland är det bara att ge upp, även om han är gnällig när han vaknar. Det är ju bara han som kan somna om, även om jag skulle vilja hjälpa honom med det. Så vad gäller rutiner så har jag helt enkelt försökt följa hans tider och verkligen sett till att lägga honom då. Kanske t o m vara ute i extra god tid och fånga upp honom när han börja visa tecken. Han är rätt tydlig med när han vill sova, gnäller, gnuggar sig i ögonen, gnuggar sitt ansikte i mitt osv. I vår unges fall innebär det i princip alltid 4 sömnpass per dag innan det är natt (ca kl. 19.00). Tre av dessa dagpass är vanligtvis halvtimmeslånga, det sista kan vara längre (ibland uppåt 2 timmar). Han sover nåt pass i sin säng, nåt pass i vagnen och resten i vår säng. Han trivs nog bäst i vår säng med någon av oss bredvid. Det enda jag sedan tidigt verkligen jobbat för att få in en rutin kring är kvällsläggningen och det har funkat jättebra. Min man tyckte att jag var överdriven när jag så tidigt ville hålla på och bada, byta om till pyjamas etc, men jag tror verkligen att det var bra. Å när lillen började sova mer på natten, så stabiliserades hans dagssömn också tror jag. En sak som jag upptäckt varit bra är att jag alltid sjungit en särskild sång för honom när han ska sova och den kan ofta hjälpa honom att få honom i "sleeping mode" nu. Det blev extra tydlig när vi var på resande fot och blev jetlaggade och så, den där sången var då till stor hjälp.

    Det är så svårt - och ofta så frustrerande - det här med sömnen. Jag tror att K på sikt kommer hitta sina rutiner och då blir allt lite enklare. Kram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag skrivit om det tidigare, att jag har svårt att se när K börjar bli trött innan det går överstyr. Men jag börjar sakta men säkert lära mig tecknen, och med hjälp av klockan (när hon varit vaken närmare 2 timmar) försöker jag lägga henne.

      Hehe, jag har precis som du kört stenhårt med nattrutin: Ny blöja, pyjamas, sjunga lite, läsa bok vid ungefär samma tid (19.30) och hon somnar vid 20. Det har de senaste veckorna varit rätt lätt att få henne att somna själv i vaggan som står bredvid sängen, och precis som du sjungs alltid samma vaggvisa. Idag när hon vaknade och var gnällig sjöng jag samma visa och då somnade hon om utan att jag behövde ta upp henne. Det går ju liksom inte att köra samma rutiner om dagarna, och det var lite därför jag fiskade efter tips. Men kanske (motvilligt) måste nöja mig med magkänslan?

      Min man himlar dagligen med ögonen över mina rutiner. Jag är som sagt en rutinmänniska medans han kör mer på känsla.

      Hur gammal är din son...? (du kanske har skrivit det men ja.. amningshjärna du vet) Och det är himla kul att läsa dina kommentarer, du ska inte börja blogga? :) Kram!

      Radera
    2. "Min lille pöjk" (kunde inte låta bli... ;-)) är snart åtta månader. Så vid det här laget har vi ju haft tid att lära känna varannn (appropå att kunna se när han är trött t ex). Men saker och ting ändras så mycket hela tiden - nåt som funkat jättebra i syfte att ex natta honom under ett bra tag går helt plötsligt inte alls. Mycket svårt att hantera för ett fan av struktur och förutsägbarhet...

      Kul att det funkade med att sjunga så somnade hon om! Det kommer nog att bli lättare och lättare det där. Sen kommer det bli svårare igen. Åsså lättare igen. You know? :-) Just nu är min lilla juvel förhållandevis enkel att lägga, men vaknar MINST varje timme hela natten. Gör sin mor och far gråhåriga. Tror det är mkt frustration i honom nu - han är så nära att krypa, men får inte riktigt till det. Sen så är han rätt mammig nu också. Det är väl nån fas (som alltid).

      Börja blogga säger du... :-) Har ibland tänkt tanken, men det har stannat där. Men jag blir glad över att du tycker att det är roligt att läsa mina kommentarer. Då fortsätter jag kommentera :-)

      Nu är halvtimmen passerad och som på en given signal hör jag någon som ligger och snackar inne i sovrummet :-) Gällande det här är han iaf konsekvent, det får jag ge honom!

      Kram!

      Radera
  3. Förresten; jag läste också på nån sida om hur mkt ett barn i min unges ålder "ska sova" och fick typ stressexem av det. För han sov ju inte på långa vägar så mycket. Men han verkar ju överleva och ha det rätt bra ändå... :-)
    /E.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det där jäkla forumen och sidorna... Man borde hålla sig borta! Trillar dock dit. Dagligen.

      Radera
  4. Jag har ju sagt att vi inte har några rutiner, men det har vi ju egentligen när jag tänker efter. Men jag tror som E här ovan att vi nog bara följt Äpplets egna rutiner i princip. Jag har inte jobbat fram rutinerna själv, därför det känns som att vi inte har rutiner kanske... Att vara lyhörd och känna av när hon börjar bli trött och lägga direkt då, för är det en sak jag lärt mig så är det att blir hon övertrött är det helt kört... Hon sover oftast tre gånger innan vi lägger för natten mellan 20-21, förmiddag, efter lunch och sedan vid 16-tiden, 30 min-1 timme åt gången. Men när hon var yngre så hade vi kanske inte riktigt lika tydliga mönster, men det tror jag handlar om att vi inte kände varandra lika väl då. Nu ser jag mycket snabbare när hon är trött, och beroende på dagsform är det mycket lättare att läsa av hur sömn och mat och lek ska delas upp för att det ska fungera optimalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert så att det blir rutin av det när man kör på känsla? Omedvetet liksom. Och man är ju så himla olika. Jag är ju projektledaraktig (hör till mitt jobb, heh) och vill gärna ha en tydlig struktur och rutin,

      Och man vill ju gärna försiktigt hjälpa till så att det blir mindre sömn på dagen och mer på natten, dock att jag aldrig skulle hålla en mycket trött bebis vaken bara för att.

      Radera