K som bebis var inte särskilt nöjd och stillasittande. Hon protesterade mot att ligga på mage, sitta i babysitter, babygym osv. Hon var inte öppen mot nya människor alls och tog tid för att vänja sig vid nya platser / personer. De pratade om temperament på radion och eftersom jag har så himla lite att göra om dagarna nu så googlade jag lite och hittade en Amerikansk sida om barns temperament.
"Can Temperament be Changed? A person can't change a child's temperament, but a child can be influenced by others to make choices to behave or react in other ways"
Det har aldrig varit frågan om att ändra på K. Även om jag ibland längtat efter att hon inte skulle protestera så jäkla mycket och leka som de andra barnen på öppna förskolan gjorde. Jag vill förstå henne, kunna förklara. Jag önskar att hon kunde prata om vad som gjort henne upprörd. Det går såklart åt rätt håll, men hon kan liksom fastna i skrikgråt-mode och det känns som att hon trissar upp sig själv. Just nu är det extra mycket protester.
Det här stämmer in väldigt bra på K. "Be careful not to overreact to a child's strong emotions. Stay calm!" Är inte helt lätt. Jag kan tex bli fruktansvärt frustrerad i jobb- eller relationssituatuiner när folk inte är intresserade av att lösa något utan endast ältar gamla problem. Lite som när K är inne i en skrikfas och jag på hundra sätt frågar vad det är och erbjudit rita / läsa / hoppa / dansa och det bara skriks ännu mer. Frustrationen då - maxnivå (hos mig alltså... och hos henne såklart. Not a good combo så att säga)
"Encourage him in organized sports or activities that teach self-discipline and control" Detta längtar jag efter. Höll som barn på med sport i alla former och skulle älska att få följa med K på fotboll, judo eller något annat skoj. En får hoppas att hon har intresse för det sen när hon blir större.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar