Råd och tröst

Jag har skrivit om den här bloggen förut men det tåls att göras igen och igen. Barnakuten. Så. Himla. Bra. Den fanns ännu inte när K var nyfödd och jag föreställer mig t.ex att jag gråtit av lycka om jag kunnat läsa detta inlägg då. Jag skyr inte direkt närhet men har förmodligen ett stort behov av kroppslig distans vilket man läser i inlägg här och här.